Efter ett rejält Kill Bill maraton (favorit filmerna) med Lisa, somnade jag gott igår och drömde att jag var en hejjare på samurajsvärd. Vaknade vid tre tiden av att en glad sambo kom hemramlades. Den hemramlande ligger nu och stensover i vårt sovrum. Själv spenderar jag söndagmorgonen med tvättstugan. Det gör mig ingenting att vara uppe själv såhär och stöka på morgonen, har alltid tyckt det är då hjärnan fungerar som bäst. Så med en god frukost, en bra bok och lite korta promenader under de regntunga Sundsvalls skyarna spenderar jag min morgon i bästa sällskap i form av mina tankar. Kommer kanske inte med några världsomväldande idéer utan känner mig mest bara lycklig och vad kunde egentligen vara bättre än det?