Jag kommer på mig själv med att le mest hela tiden. Det är inte det att det skett någon enorm förändring eller att jag vunnit storvinsten på lotto. Jag är nog bara nöjd. Nöjd med min tillvaro och vardag. Innan var ordet vardag det värsta ordet jag kunde tänka mig i Svenska akademins ordbok. Men nu har jag insett att så länge vardagen gör mig lycklig kan den vara något av det finaste som finns. Jag älskar att vakna i min säng bredvid världens finaste kille, att äta frukost med en bok samtidigt som jag dricker kaffe ur min gula favorit mugg. Att bara kunna springa över när som helst till några av mina bästa vänner för att vi bor grannar är också en jäkla lyx. Jag älskar också att min familj (fasten de befinner sig 80 mil bort) alltid finns där och får mig att må bra. Det finns så mycket fint framör näsan på en, det gäller bara att se det.

(weheartit)